Det är en j*'vla ost i vägen

Hej hopp dagboken! Egentligen har vi börjat på v.2 på nordnorsk klattreskole i henningsvaer på Lofoten men vi tar allt i ordning.
   Rubriken syftar på hur mycket plats det fanns kvar i bilen när vi rullade norröver. Nu förstår jag fördelen i att vara kort inom klättring gentemot att vara lång. Har aldrig fattat det innan.

Level 13 på Tetris! Tur man var liten
på 90-talet med gameboyet

   Resan gick kanonbra. Kom iväg nån timme för sent men det var det värt många gånger om när man bjuds på fika hemma hos Jeanette, Robin och Arvid. Linus var tyvärr inte hemma men honom får vi hälsa på när vi kommer tillbaka.
   Började lite lätt med att rulla upp till Östersund och Niklas för att två nätter senare glida till Carmen i Jukkasjärvi och bli där i två nätter till. Tack för gästfriheten gott folk :) Nu förstår vi i alla fall varför ishotellet ligger där det ligger. Kallt var det! I Abisko tankade vi billigt eftersom vi glömde fylla på i Kiruna. 15.63 kr/l vill jag inte minnas. Orutinerat tyckte vi iaf när vi som bekant jobbade förra vintersäsongen i Norge och inte vill minnas de bensinpriserna heller. Trevligare var det däremot att luncha med Isaac. Mer av honom ska vi försöka få till här uppe.

Efter riksgränsen fick vi sänka snitthastigheten. Tacka vet jag att åka bil i Sverige. Fin natur är det och vi skuttade av lycka i bilen av att få se de norska fjäll som mötte oss. Sen råkade det mörkna och de efterlängtade fjällen som vi ska leka på syntes inte mycket. Silluetterna avslöjade dock att jättarna stod stadigt förankrade i backen och kikade ner på mina kanonbra extraljus.

På andra sidan gränsen  

  Väl framme i Henningsvaer hade Jukkasjärvis -24 bytts mot +1. Det råkar visst gå någon som heter Golfströmmen i Atlanten och värma på lite och Henningsvaer ligger ju inte långt ifrån havet. 0 meter om man ska vara exakt. Vår hurtige lärare Jonas mötte upp och kände igen oss på den sportigt sänkta Volvon. Vår danske klasskamrat Jesper var redan på plats. Grejerna stuvades in på vårt lilla men mysiga men lilla rum och en strategi för ordning utarbetades. I skrivandets stund är det kaos men konstigt nog hittar vi i det (nästan). Det enda säkra är att värre blir det så det gör ingenting. 

Tanken med den tidiga ankomsten (fredag innan kursstart) var att bo in oss lite och få se omgivningarna. Bo in oss fixade vi men omgivningarna blåste bort så vi tittade mest ner i backen för att överhuvudtaget inte vara blinda efter våra promenader i stormarna.

   Söndag kväll rullade folk in och nio elever blev vi till slut. 8 killar och 1 tjej. Nu får Larissa se hur Maria haft det i syskonskaran Staffansson :) Landsfördelningen vinner Norge med 4 elever tätt följt av Sverige på 3. Danmark blir god 3:a med 2 elever.

Huset med den blå porten är vårt hem en tid framöver. Klätter-
cafet ligger på släpavstånd i den röda byggnaden till höger

  
Kosetur stod på programmet första veckan. Lära känna varandra och sånt där. Kosetur på norsk och mystur på svensk är inte samma sak. Lunchen intas ståendes i form av färdigbredda mackor och är över innan man hinner säga färdigbredda mackor. Extra kläder behövs tydligen inte heller för han Golfströmmen hälsar på och eftersom man rör på sig mycket och har syntet på kroppen är det tillräckligt för att hålla sig torr tack vare kroppsvärmen. Syntetfoderjackan och dunjackan har dock fått sin givna plats överst i packningen om man mot förmodan skulle råka stå still. Larissa ska krama sin mor för lånet av jackan när vi kommer hem :) Sen var det ytterliggare ett par "bra att ha" saker som kommer att få stanna hemma nästa tur. Det där med lättviktspackning kanske inte är så dumt att lära sig. Larissa drog dessutom på sig skavsåren from Hell så hennes innerskor ska vi göra ett försök med att stöpa om i ugnen och trycka på hennes fötter för att se om de tar bättre form. En natt i tält, en i snögrotta och en på hytta blev det. Tyvärr gick vi omkring med en oladdad kamera men det hinner bli massvis med fina bilder ;)
   Håkan blev med grabbarna på topptur i helgen medans Larissa bittert såg över skavsåren.
   Denna vecka är det metodekurs klättring så mer spännande bloggar dyker upp.

//Håkan

Tid och pengar

Att köpa utrustning kan bli en riktigt dyr historia! Men tack och lov finns det väldigt många "wannabe´s" (folk som "vill vara") därute. Efter att ha använt sina skor på en tur under tre dagar och sedan låtit dem ligga i någon garderob i sex månader inser wannabesen att den garderobsplatsen behövs till annat. Digitalkameran fick jobba hårt under turen så bilder finns på datorn och någon ny tur med skorna behövs ej. Möjligtvis kan det vara så att skorna är av fjolårets modell och alldeles för omorderna. I vilket fall som- vips hamnar skorna till försäljning på någon internetsajt. Här gäller det att vara påpasslig och med lite tur så hittar man dessa skor till rätt storlek och ett pris som är 60% lägre än inköpspriset. Inkluderat i det priset är att skorna är ingådda och att de har hållt i tre dagar så då vet man att de kommer förmodligen hålla ett bra tag till. Gissa om jag köpte dem skorna ;)
   Nu är det inte bara skor vi snackar om! Kläder i övrigt, skidor, pjäxor, bindningar, isyxor, Höganäskrukor, väskor... ja ni förstår poängen. Marknaden för second hand produkter är stor och med lite tålamod och koll så kan man fynda ordentligt. Gissa en gång till vart en stor del av vår utrustning kommer ifrån. Ok en del prylar kanske har en och annan repa men det är bara tufft. Och nej vi har inte köpt klätterrep på det här viset. Lite självbevarelsedrift har vi väl ändå!
   I och med att Larissa och jag inte är så trångsynta av oss vidgade vi våra vyer och sökte på den globala marknaden efter utrustning. Voila... i Frankrike kunde man visst hitta prylar som är väldigt mycket billigare än i Sverige vilket även gällde Tyskland. En stor order hit och en massbeställning dit och en dyr frakt hade tjänats in många gånger om :)
   På hemmaplan har vi Rehnström-maffian på det eminenta företaget skistart i Älvdalen. Kompetent personal att rådfråga är aldrig fel. Speciellt inte när de ger rabatt!
   Det är heller aldrig fel med kontakter. En kompis som heter Ted och som har klättring, skidåkning och friluftsliv i stort som yrke, hobbie och livsstil har dammsugit internet på de absolut mest prisvärda grejerna åt oss. För att han tycker att det är kul att vi drar till Lofoten på utbildning. Jag tror att namnet Ted passande nog betyder klippa på något språk ;)
   Jag vill påstå att vi sparat närmare 20 000 kr genom att bara veta vad vi vill ha och sedan ha tiden att jämföra priser. Med tanke på vad vi sparat törs jag inte gå in på vad det kostat. Härligt med billiga hobbies i alla fall. Tur att vi har ett grannland dit man kan åka en vintersäsong och jobba nov-maj där det största nöjet mellan arbespassen är att sova i några timmar.

Tid? Vad är det? Jo det är den som flyr medans vi talar berättade min filosofilärare för mig sista året på gymnasiet. Fascinerande ämne det där. Då menar jag att det är tiden som är fascinerande. Det är nämligen så att den inte går att lura tiden. Vi har Murphy som säger att "Allt som kan gå åt helvete kommer förr eller senare att gå åt helvete". Honom känner många igen. Sedan har vi den lite mer dolda figuren Smith som tyckte att Murphy var en jäkla optimist. "Även allt som inte kan gå åt helvete kommer förr eller senare också det att gå åt helvete" menade han. Sedan har vi Håkan Staffansson som säger att "Allt går åt helvete precis lika mycket över tid...". Tänk er en borttappad socka som ska med packningen till Lofoten. Den kommer vara exakt lika borttappad oavsett om jag har en vecka på mig att leta efter den eller en timme innan vi måste åka. Jag måste alltså lägga ner exakt lika mycket energi på att leta upp sockan vid båda tillfällena. Ni har greppat konceptet? Bra! Då applicerar vi det på större saker. Larissa har bränt precis lika många müslibarer och Håkan har fått lov att vara ner med bilen till Mikael Persson (Ytterliggare massor av sparade pengar på schyssta kompisar) precis lika mycket på två månader som om det skulle vara sista veckan. Nu har vi så mycket kött på benen att vi kan komma till finalen. Det är panik! I och med att vi visste att vi ville gå utbildningen på Lofoten redan för ett år sedan har saker och ting gått åt helvete på ett lugnare sätt än om det skulle vara månaden innan. Felleveranser har hunnit redas ut. Glömda ingridienser till diverse torr- och frysmat som har tillagats till utbildningen har hunnits handlas på nytt. Småsaker har kompliterats. Storsaker har hunnits reparerats. Diverse lektyr har avnjutits och mycket mycket mer. Allt detta utan minsta antydan till panik. Fatta att hinna med allt detta och lite till på låt oss säga en tiondel av tiden? Vi blir borta i fyra månader och då ska det mesta av den tiden vara ute på tur så det har gått åt viss tankeverksamhet att få ihop all utrustning. Och det vet vi alla hur det blir om man komprimerar tiden åt tankeverksamheten till en tiondel- kaos, panik, gråt, stress bla bla bla. Så vi tar hela meningen den här gången. "Allt går åt helvete precis lika mycket över tid så det är lika bra att börja i tid annars blir det panik."


Håkan