From Rio to Mendoza!

Hej!

Lite lasning pa stranden i skuggan av en stenmur vid
Sockertoppen i Rio de Janeiro.

En dryg manad har gatt av de tre som vi kommer att vara borta. En hel del har hunnit handa (vilket det gor om man bara skriver ett inlagg i manaden) och jag tankte beratta lite kort om nagra strapatser vi varit med om :)

Rio de Janeiro blev som Larissa beskrev en seg historia for min del (Hakan) med horisontallage pa hostelet en stor del av de tva veckor vi var dar. Hade tagit med mig en elak forkylning som egentligen legat och lurat bra lange hemma i Sverige men som bet ifran ordentligt i Rio. Klattringen upp pa Corcovado till Jesusstatyn liksom upp pa Sockertoppen blev av forklarliga skal inte av (sjukdom och regn). Men strunt i det nu... Lagom till vi skulle vidare sa blev jag frisk och det blev fint vader i Rio och vi lamnade staden med vetskapen om att vi har rekat stallet och sparar det basta till nasta gang :D

Nasta anhallt blev de maktiga Iguazusfallen som ligger pa treriksgransen mellan Paraguay, Argentina och Brasilien. Alltsa Paraguay och ej Uruguay som jag berattat for nagra under min geografiska sinnesforvirring! Det Brasilianska flygbolaget Azul tjanade duktigt med extrapoang nar de flog i en vid 8.a over fallen sa vi passagerare fick en fantastisk overblick over fallen. Ska jag vara helt arlig sa tror jag banne mig att det var lite haftigare att se dem fran ovan pa detta vis.

Bild tagen fran flygplanet uder overflygningen av fallen.
Riktigt haftigt pa min ara :) 

Blott, rytande och stort. Har stortar
floden ner i Garganta del diablo-
Djavulsgapet. Jag ar riktigt nojd med
min hatt ocksa!

Det var poppulart att titta pa fallen.
Valdigt trangt pa sina stallen och alla
var tvugna att vara snabba med
kamerorna eftersom de bra fotospotsen
var mycket eftertraktade. 

Bilden ar tagen strax efter Larissa sett
en orm slingrandes bland lov-
kronorna... hon var minst sagt midre
imponerad.

Iguazusfallen ligger inom en
nationalpark fordelat pa bagge sidor
om den Argentinska och Brasilianska
sidan.

Medans sjuklingen fran Rio bleknat
bort i sjuksangen puttrar det pa ratt
bra pa annat hall --->

Varmt... Valdigt varmt!! Torr varme...
Nagot helt annat an den fuktiga varmen
i Rio de Janeiro. Trevligt med ett dopp.

Nog for att varmen och olen gjorde sitt men
i Foz do Iguacu finns den godaste grillbuffen
jag nagonsin atit!

Vi hade ju hort rykten om att maten skulle vara god i sydamerika. Kocken Matteo pa klattercafet i Lofoten- Norge dar vi gick halvarskurs i klattring kommer fran Uruguay. Nar man fragar honom om maten i hans hemtrakter lyser han upp och berattar vitt och brett om kottet och gronsakerna... och gosse vad ratt han har. Pa Pampasslatterna har i Argentina (vi ar i Mendoza i vastra Argentina btw) strosar varldens godaste biffar omkring och betar. Var van Carlos fran Peru bjod pa himmelskt god mat fran sitt hemland nar vi halsade pa honom och Larissas bastis Emelie i Stockolm innan avresa. Vi gladjer oss till att besoka Peru senare :)

Grillmastaren blev min favorit...
och jag tror han gillade mig med.
Jag som smakade av allt och var
latt att tillfredstalla med kott

Efter att ha sett fallen akte vi  taxi over gransen fran Foz do Iguacu i Brasilien till Puerto Iguacu i Argentina 30 min tog det och chaufforen fixade sa vi blev utsamplade ur Brasilien och instamplade i Argentina. Latt vart 50 Real- ca 160 spann ist for att bussa och krangla med bussbyten och inte fatta vart vi skulle och bara vara dumsnal med vara stora packningar.

   I Puerto Iguacu bestalldes bussbilljeter vidare mot Mendoza i vastra Argentina. En natt liten resa pa 33 timmar. Jag insisterade att vi skulle ha "cama" (liggbuss) ist for att sitta vilket Larissa trodde skulle ga bra. Efter att ha setat pa tag fran Skelleftea till Uppsala i 11 timmar har jag dyrt och hederligt lovat mig att aldrig gora om nagot sa idiotiskt. Jag fick namligen ont i roven efter fyra timmar och da aterstod bara sju harliga timmars sittande i det fulla nattaget. Jag kunde allvarligt inte sitta pa tre dagar!

   Egentligen var jag val emot att bussa over huvud taget och ville mest flyga men prislappen satte stopp for dessa planer. Nu i efterhand vill jag bara bussa. Billigt och bekvamt samt att det ar bra service. Bussnatet ar val utvecklat med langdistansbussar over hela landet. Visst tar det lite tid men det har vi faktiskt gott om samt att vi kan passa pa att lasa i var Argentinaguide, lyssna pa musik, lasa annat smatt och gott och framforallt- fa se landet som vi aker igenom! Ytterliggare en bonus ar att man far chansen att se Jim Carreys alla fimer pa spanska. Vi hade ett bussbyte efter nio timmar... det var ungerfar en sekund innan jag upplostes i atomer...

Varmen ar inte lika hog har vilket
Larissa gladde sig at. Hon holl namligen
pa att flyta bort vid fallen!

En Banana Split i Mendoza

Alltsa... Mendoza! Vinmeckat i Argentina med sina hogt belagna vingardar dar skillnaden i temperatur dag- och nattetid ar stor. Detta ger en mycket smakrik druva. Bevattningen sker med smaltvatten fran Anderna da klimatet ar valdigt torrt i Mendoza vilket aven speglar det torra landskapet . Smarta bevattningskanaler har latits uppforas som forser hela regionen med vatten fran Anderna. Och ja Larissa och jag har sjalvklart varit pa vinprovning men en sak i taget!

Nu ska det namligen klattras! Klatterutrustningen har vi med oss fran Sverige, klatterforare (karta over vart man klattrar typ) innforskaffades likasa mat for att talta i Anderna i 10 dagar. Efter lite om och men och hur vi skulle ta oss upp till klatteromradet som heter Los Arenales bestamde vi oss for att bussa sa nara vi kunde och hoppas pa det basta. Det visade sig att vi kom hela vagen fram och var 600 kr mindre fattigare. Aterigen tog det lite langre tid men det var det vart. Snubben som vi fick tag pa som korde oss de sista milen upp i bergen var valdigt trevlig och hans krockade vralak holl hela vagen. Han berattade vitt och brett om vingardarna vi passerade och hade fina historier om bergen och Anderna och verkade vara valdigt stolt over det framsmaltande, kalla och goda dricksvattnet. Synd bara att vi inte fattade vad han sa... vi maste se till att lara oss det har med spanska alltsa. 

Larissa bar pa den lilla
packningen. Jag bar pa
den som var stor...

En av de manga anmarcherna
till klipporna i  Los Arenales.

Vi hade valdigt varierande vader men detta var en av de fina dagarna. Larissa
ar i sitt ratta element.

Jag aterkommer med detaljer om klattringen och vinprovningen samt bilder i nasta blogg. Nu har vi en buss att passa. Den reser soderut och pa 19 timmar tar den oss till Bariloche (bara jag slipper Jim Carrey)! Nasta klatterdestination :D Bloggen kommer att innehalla fina bilder fran talt- och klatterlivet i Los arenales med berattelser om magnefik natur, underbara klatterdagar och kraftiga skyfall som utloser stora ras och haftiga lerfloder... dar vi befinner oss i centrum. Samt vinprovning och guidning med framfart pa cykel! Kan inte avgora vad av de tva sistnamda som later farligast ;) 

Chips pa klattertur! Det fick lov att fa plats i var redan enorma packning! LYX efter nagra slitsamma dagar med torrmat.

Hur lever livet darhemma? Eller i Italien eller vart ni nu ar? 

Kramar fran Larissa och Hakan